Efter min framgång på cykelcross VM i Mol/Belgien i januari bestämde jag mig

för att starta på mtb VM.

Förberedelserna startade med att organisera träningen och jag tog hjälp av Balansera/

Mattias Reck. Efterhand började detta ge resultat och SM i Falun med ett brons och

ett silver var ett kvitto på detta.

Vi anlände i god tid på torsdag eftermiddag och började direkt att gå och inspektera årets bana.

Det visade sig snabbt att banan var betydligt tuffare än förra årets,

både när det gällde den tekniska biten och höjdskillnaderna.

Den första delen av banan var nyanlagd och ej tillcyklad. Det var även här som

de mest tekniska nedförsbitarna fanns.

Jag konstaterade snabbt att det första tekniska partiet kommer jag att få springa,

det visade sig sedan att det gjorde dom flesta.

Första dagen tog vi en enkel cykelrunda för att vänja oss vid höjden, jag hade min

pulsmätare igång och fick genast maxpuls ! Efter det använde jag inte pulsmätaren mer !

Kommande dagar användes för att träna in banans olika partier, bland annat serpentiner,

stenpartier, uppförs- och nedförsbackar.

På torsdagen kom många tävlande och banan ändrades dramatiskt. Vissa bitar blev bättre

men andra fulla med djupa spår, löst puder, vassa stenar mm.

Under torsdagen fick vi damer också besked på klassindelningen. Det blev en D50-klass och

samtliga damer skulle cykla tre varv på banan ! Det innebar en cykeltid på ca 2 tim

eftersom ett varv tog mig ca 40 min.

På fredagen startade först de äldre herrarna och vi damer därefter, jag kl. 11:15.

D50 var nio damer på startlinjen. Jag kände endast igen en från Frankrike som jag tävlat med på

Cykelkrossen i Belgien. Dom plockade fram oss väldigt tidigt och vi stod ca 8 min

framme på startlinjen. Undertiden spelades hög musik, speakern eldade på publiken och

mina nerver låg utan på innan äntligen startskottet gick !

Jag var bra med i starten och efter första backen var jag på 4:e plats. Tyvärr så missade jag

lite i det första tekniska partiet troligtvis på grund av att jag var så nervös och stel.

En konkurrenten kom om och tyvärr så cyklade hon ej så bra på det tekniska nedför

och jag kom i otakt. Sedan gick det fortare på det enklare partiet. När vi kom till första

klättringen cyklade jag dock enkelt om.

Jag fick tyvärr ej kontakt med dom framför igen utan fick inrikta mig på min egen cykling.

Efter första varvet kände jag att nu måste jag försöka komma in i ett tempo som räcker hela vägen i mål. Andra varvet var kämpigt ! Benen stomnade i öppförsbackarna, andningen var på max. 

När jag kom till langningen andra gången fick jag gel och ny flaska av Benny, detta räddade

det tredje varvet som faktiskt därmed flöt lite bättre.

Efter 2 tim och 6 min kom jag i mål på en 4:e plats i min första start på VM !

Nu kan jag äntligen slappna av och inrikta mig på att hjälpa Benny inför hans start dagen efter.

Det visade sig att Emmanuelle Meissner från Frankrike var helt överlägsen och tog kommandot direkt efter start och var 13 min före tvåan i mål. Därefter var det lite tätare mellan Debbie Burton/ GBR och Ellen Guthrie/ USA. Den franska cykelcross damen Christine Dufond kom i mål

efter mig på femte platsen men avståndet bak var stort. 

Avslutningsvis är jag nöjd med min åkning speciellt klättringen som fungerar bra nu när jag fått en mindre tredje klinga som verkligen behövdes här i dessa tvära och långa uppför.

Tekniken i serpentinerna var inte den bästa men hur ofta har vi sådana att öva på här i Sverige.

Det är olyckligt att framtida mästerskap kommer att arrangeras i Brasilien nu när man äntligen

har kommit så långt som till startlinjen !.

Carina